Varför är massage bra?

Det är det många som undrar. Jag kan dra historien om när mina ögon öppnades så kanske ni får en aha-upplevelse!

Den 26:e april 1997 åkte jag av en häst riktigt ordentligt och slog mig väldigt illa, jag röntgades flera gånger då läkarna var övertygade om att jag brutit något men så var faktiskt inte fallet. Bäckenet var ur läge, höger handled var så illa stukad att dom var övertygade om att den var bruten, jag hade en svår hjärnskakning, åkte av på en grusväg så jag var uppskrapad mest överallt men det värsta var vänster lår som var mer än dubbelt så stort som vanligt och jag var blå från höften och ner över knät och det gjorde helt galet ont. På den tiden var skiktröntgen inte ett alternativt då det fortfarande var väldigt dyrt så efter några dagar fick jag åka hem, konstigt nog utan tal om återbesök eller sjukgymnast, idag hade jag protesterat mot det men då var jag ung och dum och tänkte inte så mycket på det. Jag hoppade på kryckor några veckor, sedan avpolleterades dom sakta men säkert och jag haltade runt istället och trodde att allt skulle ordna sig.

2 månader efter olyckan åkte jag till England och jobbade i ett galoppstall, så här i efterhand inte det smartaste jag gjort när jag var så trasig men samtidigt skulle jag inte vilja ha det ogjort då det var ett av de roligaste åren i mitt liv! Några veckor efter hemkomsten åkte jag in till läkarstationen och undrade varför mitt lår fortfarande var svullet och emellanåt både blått och svart, mer än ett år efter olyckan. Läkaren tittade på mig med stora ögon och undrade varför jag dröjt så länge med att komma in, när jag sa att jag jobbat med hästar utomlands blev jag nästan idiotförklarad men fick en remiss till sjukgymnast. Smärtan jag levt med ett tag blev något bättre med sjukgymnastik men det blev aldrig riktigt bra, däremot lärde jag mig att leva med smärtan och tänkte inte så mycket på det.

Många år senare fick jag numret till en massör som skulle vara duktig, jag testade och det blev en upplevelse, smärtan klingade av lite efter några behandlingar även om det aldrig blev helt bra. I ungefär samma veva var det en jobbarkompis till mig som utbildade sig till massör och hon fick ta över massagen på mig och snart blev jag bättre och bättre, inte bara i benet utan i hela kroppen, man kan lära sig att leva med kroniskt smärta utan större problem men när den försvinner, då inser man hur ont man faktiskt haft.. Idag har jag inga större problem med låret, det krånglar när jag gjort ovana rörelser som exvis bowling, annars funkar det som det ska, smärtan har gått ner och blivit en värk som bara gör sig hörd ett par gånger i veckan. Jag kör med Biolighten på det ibland och går regelbundet på massage för att hålla det såpass bra.

För er som undrar så heter min massör Elisabeth Faijersson och hon driver Move träning och hälsa i Läjet och som ni kanske förstår rekommenderar jag henne varmt!

Dela med dig!